2

Test av Ankarsrum Assistent

Ankarsrum Assistent är barnbarn till den där Electrolux Assistenten som din farmor körde deg i, den som lanserades 1940 och fortfarande är helt svensktillverkad,  i den lilla orten Ankarsrum. Assistenten har genomgått en del förändringar sedan 1940, motorn har blivit starkare och designen lite annorlunda. Men till stora delar är den sig ganska lik. Rulla håret på papiljotter, på med äppelknyckarbyxorna eller använd klänning även i köket, och känn historiens vingslag när du bakar!

Till Assistenten finns så mycket tillbehör att du lätt kan starta storkök, alternativt kommer du en aning förvirrat inte riktigt att veta vad allting är till för. När det gäller bakning så jobbar degkroken lite annorlunda än på många andra maskiner, och är i ärlighetens namn inte den mest effektiva på marknaden, i alla fall inte på lite fastare degar. Det finns krok (vänster bild)och så finns det rulle med skrapa (höger bild), och problemet är att man ofta inte vet vilken som passar när. Generellt funkar kroken bäst på matbröds- och bulldegar, och rullen till t.ex scones- och mördeg. Men som alltid är det bäst att experimentera själv!

 

 

Om vi ska utgå från deglandarguiden, så kan jag summera min upplevelse av Assistenten så här:

  • Motoreffekten. Motorn är på 800W och jag upplever den som stark och hållbar. Min ena maskin har jag kört hårt med i 2 år, den har hängt med ut på kurser och antagligen jobbat lika mycket de här två åren som många maskiner får göra på tio år. Jag har aldrig känt att maskinen luktat bränt eller blivit överdrivet varm, inte ens då den arbetat i 30 minuter.
  • Degskålen. Degskålen är på 7 liter, vilket innebär att upp till 1,5 liter degvätska går i den. Jag har testat och där går gränsen verkar det som. Då får du ut ca nio limpor och det kanske man klarar sig på en stund? Även om man nu skulle följa den där gamla (och icke sanna) rekommendationen med 6-8 brödskivor om dagen (och så multiplicera det med alla familjens medlemmar, mycket bröd blir det)
  • Designen. Man har gett maskinen en mjukare design och numera finns den i en mängd olika färger. Den är inte liten och smidig, den tar plats på bänken, så är det bara. Det här är ingen maskin som gömmer sig. Och som vanligt ligger skönheten i betraktarens öga (här slänger vi ut klyschorna) och jag kan bara säga att jag tycker den är rätt snygg.
  • Priset ligger på ungefär 5 000 :- och om det är mycket för en degblandare kan man ju bara avgöra själv. Jag brukar ställa mig frågan ”Vad hade jag gjort för de där pengarna annars?” och ibland är svaret att jag nog mest ändå hade slarvat bort dem.

Plus: Stark och hållbar motor. Relativt tystgående. Tillbehören citruspress och dubbelvisparna är enastående bra. Jag trodde inte jag skulle använda citruspressen så mycket, men man pressar snabbt en liter juice och kan bjuda sina övernattande gäster på till frukost t.ex.

Minus: Degkroken kan vara en aning ineffektiv, ibland snurrar degen bara upp sig och arbetas inte ordentligt. Och så står man där och petar i degen när maskinen är igång, sådär som man säger till barnen att det ALDRIG får göra. Men att den är slitstark och pålitlig väger tyngre för mig.

Ankarsrum Assistentbäst i testbästa degblandarenköksmaskinlyckas med bakningtesttester

Maria Blohm • 9th March 2014


Previous Post

Next Post

Comments

  1. Trollmamma 9th March 2014 - 9:03 pm Reply

    Jag är uppvuxen med en assistent, eftersom mormor hade en, som hon fått när hon o morfar gifte sig. Den maskinen torde haft ca 25 år på nacken när jag föddes, och jag lärde mig baka sockerkaka med den. Med tiden gav mer än remmen i den upp. Remmen var annars bytt med jämna mellanrum, det fanns som reservdel. Så när den ursprungliga gav in (efter iaf 30 år) blev den raskt ersatt av en annan. Som bara höll ett tiotal år om ens det. O som ersattes av en annan. Tilläggas ska göras att mormor bakade brödkakor varannan vecka och bullar varannan. På minst två liter vätska, byttan ställdes på bakebor’t och fick jäsa över. Det gick åt mycket bröd och än mer bullar hemma…
    När jag flyttade hemifrån fick jag en egen assistent. Det är en E-lux o den borde närma sig 20 bast. Jag minns inte vilket år det var jag fick den. Den är väl en av de sista som inte hade massa pryttlar med när man köpte den. Den där degkroken har jag tex aldrig sett till. Rullen och kniven (skrapan) är det enda som används, för så lärde jag mig av mormor. Jag har verkligen ingen sån där krok!
    Mormor gick bort för sex år sedan och då ärvde mor hennes assistent. Det bakades en del i den då, eftersom morfar levde kvar och han ville ha sina brödkakor och bullar. Sen gick även han bort för snart två år sedan. Då hittades assistent-prylar som inte använts. Rörskål med dubbelvispen och så mixern. Vi tror att morfar hade köpt detta i present till mormor nångång, men att det antingen aldrig blev överlämnat eller att hon inte ville ha dem. Båda versionerna är lika troliga. Jag har fått grejerna och har använt dem en hel del. Känns bra. Vad som däremot användes flitigt, men inte lika flitigt som vanliga rörskålen, är kvarnen. Mala mandel eller riva morötter, samma delar. Och så köttkvarnen, med korvhornet. Jag var med och gjorde korv vid varje grisslakt. Grynkorv, inget annat. Kvarnen och passersatsen är också välslitna, för det växte stora fina krusbärsbuskar hos mormor.
    Nu är det mitt stortroll som älskar att baka o laga mat, och som redan drömmer om att få en egen assistent en dag. Även om hon inte kommer växa upp som jag, sittandes på diskbänken medan mormor knyter bullar på löpande band, så finns det ändå traditioner kvar. Jag har svårt att tänka mig henne med nån annan köksmaskin.

    • bakahemma 10th March 2014 - 10:00 am Reply

      Vilken fin historia! Tack för att du delar med dig!

Leave a Reply

Your email address will not be published / Required fields are marked *